Skriftlig patientinformation – för vem och varför?

Av tradition ges i princip någon form av muntlig information till varje patient i sjukvården idag. Muntlig information lämnar dock en hel del att önska och faktum är att patienten glömmer bort mellan 40 och 80 procent av informationen omedelbart. Men om informationen ges både muntligt och skriftligt minns patienten betydligt mer av informationen.

Här förklarar vi varför vi förespråkar muntlig och skriftlig information tillsammans.

Vilka är fallgroparna?

Varför kommer då inte patienten ihåg informationen hen får muntligt? En rad faktorer påverkar utöver att vi generellt endast kommer ihåg cirka 20 procent av den information vi hör. (Se rutan nedan)

Några faktorer som påverkar

• Hur informationen ges
  • Är den anpassad efter patienten (ålder, utbildning, språk osv)?
  • Är den tydlig, pedagogisk och lättbegriplig?
  • Finns tid för frågor?
• Av vem informationen ges
  Muntlig information är personberoende och styrs i stor utsträckning av vem som informerar patienten. Det innebär att olika patienter med samma diagnos kan få helt olika information beroende på vem som jobbar skiftet då informationen ges. Lasse kanske berättar jättemycket medan Bosse är mer tystlåten. Detta medför att patientinformation som ges muntligt, inte blir jämlik.
• Hur informationen tas emot – är patienten kapabel att ta emot informationen?
  • Är tillfället för informationen rätt? (Dåligt valda tillfällen är exempelvis om patienten är i chock eller på uppvaket och ”groggy ”efter narkos)

Fördelarna med skriftlig information – för patienten

Det ideala är att den muntliga informationen förstärks med skriftlig information.
Då minns patienten betydligt mer av informationen. Patienten kan i efterhand läsa i lugn och ro när det passar honom/henne och skapa sig en större förståelse. Sen kan hen ställa sina frågor, men om man inte förstår alls kan man ju inte heller ställa några frågor. När patienten får ställa sina frågor och föra en diskussion kring informationen, kommer hen minnas ännu mer av innehållet (se rutan nedan).

Om informationen ges skriftligt:

• kan man från vårdens sida säkerställa att innehållet är vetenskapligt förankrat.
• kan man styra vilken information patienten får. En dåligt informerad patient tenderar söka sig till Google.
• kan man säkerställa att informationen är tydlig och pedagogisk och håller hög kvalitet beträffande innehåll och utseende.
• kan man säkerställa att informationen är uppdaterad.
• kan man säkerställa att patienterna får samma information.
  
  

Fördelarna med skriftlig information – för vårdpersonalen

En patient som exempelvis ska göra en operation och har fått information om vad som ska hända, hur det kommer gå till och varför det ska göras har större förutsättningar att bli motiverad till sin behandling och att följa instruktioner och ordinationer. Och när patienten är bättre förberedd, mer följsam till behandlingen, mindre orolig och har färre frågor avlastas även vårdpersonalen.

Tvärtemot: En patient som inte fått tillräcklig information blir mer sannolikt en osäker och otrygg patient. Hen kanske kommer oförberedd till operationen med en pågående infektion, ringer kanske flera gånger dagen innan för att ställa frågor och kan fortsätta ta sin blodförtunnande medicin mot läkarens rekommendation. I värsta fall behöver en sådan operation ställas in. Behandlingen försenas för patienten, det blir dyrt för vården och ställer till det logistiskt. Allt detta kan ju i många fall undvikas med hjälp av god patientinformation.